min historia del 1
jag kan ju lika gärna börja men vet inte va länge jag orkar sitta här.. de märks..
när jag gick i lågstadiet ÄLSKADE jag skolan, minns första skoldagen faktiskt.. skolan jag skulle börja i höll på att renoveras eftersom det var mögel i den så vi fick gå i några baracker som låg en bit bort.. men de spelade inte mig nån roll, tyckte de va skit kul ändå att få början skolan..
gick i dom där fula barackerna ett tag tills skolan blev klar och de blev verkligen en jättefin skola... alla elever hjälptes åt att bära grejerna från barckerna till nya skolan.. ca en kilomter så BAR vi små 7åringar alla våra grejer haha ..
gick där tills jag slutade fyran då vi fick börja i en ny skola eftersom de inte fanns mellan och hög där jag gick..
jag tyckte det skulle bli skitkul/spännande/ledsamt och allt.. våran klass splittrades och jag fick många nya vänner & ovänner,.
då började helvetet kan man säga.. jag hatade skolan, allt jag var bra på bara försvann, jag kunde ingenting längre, jag som älskade matte blev helt plötsligt skit dålig på de...?
pinade igenom mig femman sexan och sjuan och bytte tillslut skola då jag verkligen inte kom överens med nån och ingen verkade gilla mig. gjorde mina sista två år i grundskolan på en helt annan skola där jag inte kände en käft men det blev faktiskt skitbra..
jag började plugga igen och fick ganska bra betyg. fjäskade till mig nåt mvg härochdär och tog mig in på samhällslinjen på tingvallagymnasiet i karlstad fast jag egetnligen ville gå på lillerud.. meeen ja, är ju som sagt allergisk mot djur så mamma tyckte inte de va nån bra ide alls så samhäll fick de bli och de är nog de största misstaget jag gjort tror jag.. jag pluggade knappast mycket och hängde verkligen inte med, jag var där men ändå inte liksom...
slutade med en hel del ig på studenten men jag brydde mig inte så mycket.. idag jobbar jag heltid och jag är jävligt glad att jag har ett jobb överhuvudtaget, har aldrig bett soc om pengar ( klandrar inte de som har ) men däremot har jag bett mamma och pappa om pengar men de är en annan sak :P
så till mitt självförtroende., ja jag ser ju tydligen missbildad ut i ansiktet enligt vissa men jag har ju pojkvän så nån tycker om mig i alla fall :)
nej jag har aldrig haft vidare värst bra självförtroende, har alltid sett ut som en planka, nej jag var inte pinnsmal men jag hade inga bröst när jag gick i högstadiet vilket jag då tyckte var jätte jobbigt för de hade ju ALLA ANDRA?!
jag har ju alltid haft tanken om jag vann massa massa pengar så självklart skulle jag göra en bröstoperation men jag vinner ju aldrig några pengar.. "det händer aldrig mig"
så de har bara varit en tanke för min del, nåt man vill men aldrig kommer att få uppleva...
som jag sa till therese, de är den där usa resan som hon och jag så gärna vill göra nån dag men som vi aldrig kommer lyckas spara ihop pengar till...
i höstas/vintras började jag kika runt på internet då två av mina kompisar gjort en bröstoperation och de blev skitsnyggt!
jag tittade och tittade och tittade och blev nästan besatt av tanken.. skulle jag göra det jag också?? ;S
pratade med J om de många ggr, ställde hur många konstiga frågor som helst och då hon skulle på efterkontroll följde jag med henne till en klinik där jag visste att hon och flera av hennes kompisar varit och "gjort sina bröst".
jag fick en tid, ganska så snabbt... inte ens två veckor..
jag höll de mest för mig själv och mina närmaste kompisar att jag skulle göra det och tidigt i måndags morse åkte vi neråt jag och pappa och han lämnade mig där och hämtade mig dagen efter då jag åkte hem med mycket större bröst och ganska mycket smärta!!
egentligen skulle jag haft therese med mig men hon var tvungen att jobba vilket jag tyckte skulle bli såååå jobbigt att behöva va själv där.. men de gick jätte bra och alla va så gulliga och tog väl hand om mig och jag sov jättemycket så hon hsde nog fått spasmer om hon vart med mig :)
så till er som orkat läsa allt detta, kalla mig ytlig, kalla mig dum som slänger ut skitmycket pengar på en sånhär grej, kalla mig va fan ni vill men ja jag har gjort de, jag genomgick en platsikoperation och jag är jätteglad att jag gjort det..
till er som skriver anonyma kommentarer om att de spelar ingen roll hur stora tuttar jag än gör jag kommer aldrig bli snyggare i ansiktet.. thats true, men nu vare så att de va tuttarna jag inte va nöjd med, inte ansiktet :)
ställ gärna frågor eller skriv något.. det är tråkigt att vara hemma och va sjukskriven fast jag har min daniel :P
nu orkar jag inte sitta här längre och daniel har gjort mat åt mig så vi hörs :)
när jag gick i lågstadiet ÄLSKADE jag skolan, minns första skoldagen faktiskt.. skolan jag skulle börja i höll på att renoveras eftersom det var mögel i den så vi fick gå i några baracker som låg en bit bort.. men de spelade inte mig nån roll, tyckte de va skit kul ändå att få början skolan..
gick i dom där fula barackerna ett tag tills skolan blev klar och de blev verkligen en jättefin skola... alla elever hjälptes åt att bära grejerna från barckerna till nya skolan.. ca en kilomter så BAR vi små 7åringar alla våra grejer haha ..
gick där tills jag slutade fyran då vi fick börja i en ny skola eftersom de inte fanns mellan och hög där jag gick..
jag tyckte det skulle bli skitkul/spännande/ledsamt och allt.. våran klass splittrades och jag fick många nya vänner & ovänner,.
då började helvetet kan man säga.. jag hatade skolan, allt jag var bra på bara försvann, jag kunde ingenting längre, jag som älskade matte blev helt plötsligt skit dålig på de...?
pinade igenom mig femman sexan och sjuan och bytte tillslut skola då jag verkligen inte kom överens med nån och ingen verkade gilla mig. gjorde mina sista två år i grundskolan på en helt annan skola där jag inte kände en käft men det blev faktiskt skitbra..
jag började plugga igen och fick ganska bra betyg. fjäskade till mig nåt mvg härochdär och tog mig in på samhällslinjen på tingvallagymnasiet i karlstad fast jag egetnligen ville gå på lillerud.. meeen ja, är ju som sagt allergisk mot djur så mamma tyckte inte de va nån bra ide alls så samhäll fick de bli och de är nog de största misstaget jag gjort tror jag.. jag pluggade knappast mycket och hängde verkligen inte med, jag var där men ändå inte liksom...
slutade med en hel del ig på studenten men jag brydde mig inte så mycket.. idag jobbar jag heltid och jag är jävligt glad att jag har ett jobb överhuvudtaget, har aldrig bett soc om pengar ( klandrar inte de som har ) men däremot har jag bett mamma och pappa om pengar men de är en annan sak :P
så till mitt självförtroende., ja jag ser ju tydligen missbildad ut i ansiktet enligt vissa men jag har ju pojkvän så nån tycker om mig i alla fall :)
nej jag har aldrig haft vidare värst bra självförtroende, har alltid sett ut som en planka, nej jag var inte pinnsmal men jag hade inga bröst när jag gick i högstadiet vilket jag då tyckte var jätte jobbigt för de hade ju ALLA ANDRA?!
jag har ju alltid haft tanken om jag vann massa massa pengar så självklart skulle jag göra en bröstoperation men jag vinner ju aldrig några pengar.. "det händer aldrig mig"
så de har bara varit en tanke för min del, nåt man vill men aldrig kommer att få uppleva...
som jag sa till therese, de är den där usa resan som hon och jag så gärna vill göra nån dag men som vi aldrig kommer lyckas spara ihop pengar till...
i höstas/vintras började jag kika runt på internet då två av mina kompisar gjort en bröstoperation och de blev skitsnyggt!
jag tittade och tittade och tittade och blev nästan besatt av tanken.. skulle jag göra det jag också?? ;S
pratade med J om de många ggr, ställde hur många konstiga frågor som helst och då hon skulle på efterkontroll följde jag med henne till en klinik där jag visste att hon och flera av hennes kompisar varit och "gjort sina bröst".
jag fick en tid, ganska så snabbt... inte ens två veckor..
jag höll de mest för mig själv och mina närmaste kompisar att jag skulle göra det och tidigt i måndags morse åkte vi neråt jag och pappa och han lämnade mig där och hämtade mig dagen efter då jag åkte hem med mycket större bröst och ganska mycket smärta!!
egentligen skulle jag haft therese med mig men hon var tvungen att jobba vilket jag tyckte skulle bli såååå jobbigt att behöva va själv där.. men de gick jätte bra och alla va så gulliga och tog väl hand om mig och jag sov jättemycket så hon hsde nog fått spasmer om hon vart med mig :)
så till er som orkat läsa allt detta, kalla mig ytlig, kalla mig dum som slänger ut skitmycket pengar på en sånhär grej, kalla mig va fan ni vill men ja jag har gjort de, jag genomgick en platsikoperation och jag är jätteglad att jag gjort det..
till er som skriver anonyma kommentarer om att de spelar ingen roll hur stora tuttar jag än gör jag kommer aldrig bli snyggare i ansiktet.. thats true, men nu vare så att de va tuttarna jag inte va nöjd med, inte ansiktet :)
ställ gärna frågor eller skriv något.. det är tråkigt att vara hemma och va sjukskriven fast jag har min daniel :P
nu orkar jag inte sitta här längre och daniel har gjort mat åt mig så vi hörs :)
Kommentarer
Postat av: josephine
sv: asså jag jobbar inte där som anställd utan är där och hjälper till bara ibland :) så jag var inte med och startade upp det för jag går fortfarande i skolan :D okej men gud vad roligt att göra det :) hur hade ni tänkt att verksamheten skulle se ut? :D
Postat av: Sabina Delanie
awhh thanks ;)
HUGS!!!! :)
Postat av: J
Den verkar as bra.
Fin blogg ( :
Postat av: J
Den varkar as bra.
Fin blogg ( :
Postat av: josephine
sv: jaha okej nej då kanske det inte är värt det om det finns så många andra :/ kanske blir lite svårt att få ihop pengar då :( ja men vieest vem älskar inte hundar liksom ? :D
Trackback
